My Juliet

My Juliet
I love you

You are like a flower
but with a sparkling eye

You remind me of someone
Someone I held dear

But
Nowtime
I hold you mutch closer to my heart
Than I have done to anyone

Before

Gnistrande ögon

Jag kan historien
bakom tavlan där

Kan berätta den,
bara om du vill lyssna

Hon som sitter där,
alldeles stilla
tyst och ensam

Som ler så förnurligt
och trollbinder världen.

Just hon
satt här för länge sedan

Tittade på när han målade.


Blodet förgade tavlan.
Hennes gnista,
den som du ser där i hennes ögon,
hamnade inte där
alldeles av sig själv.

Inte alls
av sig själv.

Betraktande grå

Han tittar sådär på mig
Igen
som han brukar göra
Mystiskt
Som han ser någon annan

Sedan
Åter igen
vänder han sin rygg mot mig
Låtsas som han inte alls
har sett något


Han tittar sådär på mig
Igen
Inte alls
som jag är van vid.
Ögonen är tomma.

Han vände aldrig ryggen,
fortsatte att betrakta.

Samtidigt tittade en annan
med gnistrande ögon.
Vackra
Djupa
Blå.


(Lalala:) Manga kanske inte är så dumt ändåXD Kaleido Star är ju faktiskt kul med alla dubbelsaker som är på gång... Leon ♥ Sora!)

Titta! Det faller glas!

små pärlor gjorda av glas
regnar ned mot marken
splittras i tusendelar

natten färgar staden mörk
men stjärnorna speglar sig
i sina jämnlikar

när morgonen kommer
ligger de kvar
är som dagg i en storstad

solen vandrar mot väster
men lämnar kvar för natten
ännu en stjärnbeströdd tid

Rosornas stad

Sitter på en gammal rostig bänk
mitt i gamla stan
Tittar på blommande körsbärsträd
betraktar klättrande rosor

Njuter av rosornas stad
ålderdomen som finns här
Ruiner och gula hus
tiden känns så ingjuten


(haha, önskar att vi skulle till Visby i år igen... vet inte om jag gör staden rättvisa...)

Vissnande blommor spridde sig vida omkring

En lykta lös ute i rabatten,
den som finns utanför mitt fönster.
Fick mig att tänka på irrbloss och lyktgubbar,
och visade sig vara en.

Lampan däri har ledde mig helt vilse,
fick mig att trampa i kvicksand.
Jag irrade runt i en vildvuxen trädgård,
omgiven av väsen och spirande grönska.

I trädgården trampade jag på törnen,
och tog mig igenom snår.
Egentligen var det rosor,
men det märkte jag inte då.

Rosorna fällde ut sina taggar,
och syrenerna blev till blod.
Äppelträdet växte vilt,
och körsbärsträdet slukade ljuset helt.

Svarta fjärilar fladdrade omkring,
tillsammans med satans fåglar.
Vissnande blommor spridde sig omkring,
bugande för bitter kyla.

Opera

De sjunger men jag hör inte riktigt
Jag tittar,
men hör inte

I läktarna sitter en kvinna
Jag tycker hon ser övergiven ut
Hon ler inte som de andra
applåderar inte...

Än tittar hon på teatern
lyssnar på musiken.
Men jag ser,
hon är någon annan stans.

Antagligen fokuserar hon inåt, bortåt
Tänker på någon annan.

Jag kan hela historien,
skulle kunna berätta den.
Men jag låter henne göra det själv.

Winterdaughter

Jag ser det vita skummet som slår mot stenarna där nere
det järngrå vattnet som skapar höga vågor på havet

I am longing for the spring
when happines sprout
and love grow

I am longing for the summer
for running in wite dresses
and beautiful sunsets

I am longing for the autumn
when read leves
sets the world in fire

But I am a winterdaughter
caught in snow and cold
never sharing the warmth

Står fortfarande ibland på klippan
och blickar ut över den kala världen

Mjukt som bommul och ludigt som ull

Sitter och tittar på tyget.
För det till kinden.
Känner på det.
Mjukt som bommul och luddigt som ull.
Mysigt.
Precis som det alltid ska vara.

Ligger ute i gräset.
Bredvid stugan av mörkt trä.
Tittar på fåren i hagen.
Hör hur de bräker,
Och ryser av välbehag.
Åh, vad jag älskar det här.

Nattvandrare i nattstaden

Små ljus lyser orangea och vita
Det är gatlyktor
Men det är det enda

Inget annat rör sig
Skuggorna fladdrar inte
Stillhet bestämmer här

Steg hördes mot asfalten
En man gick i gatan
Mot något, mot någon

Tystnad igen
Ingen går
Bara små ljus lyser upp gatorna

Gråt för månen

Gråt för månen
Silverklotet som går ned
Och som inte går att hindra
Försvinner bakom horisonten
Lämnar världen i skugga

Demonerna dansar
Och eldar brinner i skogarna

Tills gyllene ljus lyser upp
Vattnet glittrar igen
Och mossan lyser grön

Morgon i skogen

Älvor dansar i morgondagg,
Trollen kryper in i sina vrår.
Solens strålar lyser upp skogen,
Varenda glänta de når.

Svarta tyger

Regnmoln täcker skyn
släpper droppar
blöter mig
Täcker mig som svart läder

Sammet sveper över golven
i en dödens dans
Svänger runt
och faller

En spets
knuten runt halsen
Spröd och vacker
som en utsmyckning ska vara

Like I'm the only real

Sometimes,
it feels like I'm the only real
That nobody exist
That nothing
- except me -
exist

Like only I can see all the light
- the darkness -
that shines

If now darkness can shine...

Oh yes,
darkness can shine
Belive me

After all,
I'm the only one who see
Becuse nobody
- except me -
exist

En guldkedja med pärlor på

små pärlor dinglar fram och tillbaka
på en spröd guldkedja
de skiftar i grönt och vitt
och skiner i solskenet

mina pärlor dinglar fram och tillbaka
jag sitter och iaktar dem
en bris rufsar till mitt hår
och leker med björkarnas löv

Spegel av guld

En gyllene spegel på väggen
Glänser
och kastar solkatter
Ger väggarna fläckar av ljus
Som små solar
på en vit himmel

Hjälp!

Stressen
Alla
HJÄLP

Käner mig vilsen
Alla springer
Står själv

Vem?
Vad?
När?

Hjälp!

Stand my ground

Jag står fast
Kommer inte ge upp
Aldrig förneka
Jag måste se det i ansiktet
Inte stänga ute
Och gömma sanningen innombords
Om jag inte klarar det
Kommer någon annan

Steg slog snabbt mot stengatan. En ung kvinna sprang i mörkret genom staden. Hennes svarta hår klistrade sig tätt mot kinderna, och med jämna mellanrum tappade hon greppet om sin mörkblå kjol.

Kanske blir det här slutet
Av livet jag höll så kärt
Men jag ska inte fly
Det finns ingen återvändo

Hon rusade in i skuggorna under ett utstickande hustak, och försökte att smälta in i skuggorna. Spöregnet smattrade ned över staden, och visade inga tecken på att avta.

Det är omkring mig
Blir starkare, kommer närmre
In i min värld

En knappt urskiljbar skepnad vandrade lugnt på ned på gatan, mot den plats under taket där kvinnan stod.
Skuggorna vid väggen rörde lite på sig.

Jag kan känna
Att det är tid för mig att se det i ögonen
Kan jag göra det?

Också skepnaden försvann in i skuggorna, och lämnade inget spår efter sig. Stormvindarna började blåsa allt hårdare. Kvinnan och hennes förföljare verkade inte märka det, utan skuggorna stod märkligt stilla i det piskande regnet.

Sent på natten
Saker jag trodde att jag hade glömt
Jagar mig

Vinden mojnade sakta. Regnmolnen började driva mot väster, och lämnade Castras gator badande i månljus.

Jag bara vet att inte finns någon utväg
När det sätter sina ögon på dig

Där skuggorna förut hade legat tunga, lämnades inget skyddat av mörker.

Allt jag vet helt säkert är att jag försöker

Jag kommer alltid stå fast Kvinnan låg på marken, med sin klänning utslagen runtomkring sig.
Hennes midnattssvarta hår låg blött och vårdslöst kastad över ögonen. En rännil av blod gjorde sin långsamma resa mot kloakerna.

Stå fast

Can't you feel my soul

See thrugh my eyes
See the betrayal
See how the sea are blue
Thrugh grey eyes
Thrugh dead eyes

Feel how it is to be me
Break out from yourself
See me
I pray you
I beg you

Can't you feel my soul
Can't you see me
You can't
I knew it
You don't want to

Som syrenerna blommar

Som syrenerna blommar
Lila
Blåser i vinden
Fram och tillbaka

Löven fladdrar lite hit och dit
Lungnar sig plötsligt
Stilla
Vackert

Står utanför mitt fönster
Hindrar ljuset
Tycker om dem i alla fall
Ståtliga