15 maj 2007

Morgon i skogen

Älvor dansar i morgondagg,
Trollen kryper in i sina vrår.
Solens strålar lyser upp skogen,
Varenda glänta de når.

Svarta tyger

Regnmoln täcker skyn
släpper droppar
blöter mig
Täcker mig som svart läder

Sammet sveper över golven
i en dödens dans
Svänger runt
och faller

En spets
knuten runt halsen
Spröd och vacker
som en utsmyckning ska vara

Like I'm the only real

Sometimes,
it feels like I'm the only real
That nobody exist
That nothing
- except me -
exist

Like only I can see all the light
- the darkness -
that shines

If now darkness can shine...

Oh yes,
darkness can shine
Belive me

After all,
I'm the only one who see
Becuse nobody
- except me -
exist

En guldkedja med pärlor på

små pärlor dinglar fram och tillbaka
på en spröd guldkedja
de skiftar i grönt och vitt
och skiner i solskenet

mina pärlor dinglar fram och tillbaka
jag sitter och iaktar dem
en bris rufsar till mitt hår
och leker med björkarnas löv

Spegel av guld

En gyllene spegel på väggen
Glänser
och kastar solkatter
Ger väggarna fläckar av ljus
Som små solar
på en vit himmel

Hjälp!

Stressen
Alla
HJÄLP

Käner mig vilsen
Alla springer
Står själv

Vem?
Vad?
När?

Hjälp!

Stand my ground

Jag står fast
Kommer inte ge upp
Aldrig förneka
Jag måste se det i ansiktet
Inte stänga ute
Och gömma sanningen innombords
Om jag inte klarar det
Kommer någon annan

Steg slog snabbt mot stengatan. En ung kvinna sprang i mörkret genom staden. Hennes svarta hår klistrade sig tätt mot kinderna, och med jämna mellanrum tappade hon greppet om sin mörkblå kjol.

Kanske blir det här slutet
Av livet jag höll så kärt
Men jag ska inte fly
Det finns ingen återvändo

Hon rusade in i skuggorna under ett utstickande hustak, och försökte att smälta in i skuggorna. Spöregnet smattrade ned över staden, och visade inga tecken på att avta.

Det är omkring mig
Blir starkare, kommer närmre
In i min värld

En knappt urskiljbar skepnad vandrade lugnt på ned på gatan, mot den plats under taket där kvinnan stod.
Skuggorna vid väggen rörde lite på sig.

Jag kan känna
Att det är tid för mig att se det i ögonen
Kan jag göra det?

Också skepnaden försvann in i skuggorna, och lämnade inget spår efter sig. Stormvindarna började blåsa allt hårdare. Kvinnan och hennes förföljare verkade inte märka det, utan skuggorna stod märkligt stilla i det piskande regnet.

Sent på natten
Saker jag trodde att jag hade glömt
Jagar mig

Vinden mojnade sakta. Regnmolnen började driva mot väster, och lämnade Castras gator badande i månljus.

Jag bara vet att inte finns någon utväg
När det sätter sina ögon på dig

Där skuggorna förut hade legat tunga, lämnades inget skyddat av mörker.

Allt jag vet helt säkert är att jag försöker

Jag kommer alltid stå fast Kvinnan låg på marken, med sin klänning utslagen runtomkring sig.
Hennes midnattssvarta hår låg blött och vårdslöst kastad över ögonen. En rännil av blod gjorde sin långsamma resa mot kloakerna.

Stå fast

Can't you feel my soul

See thrugh my eyes
See the betrayal
See how the sea are blue
Thrugh grey eyes
Thrugh dead eyes

Feel how it is to be me
Break out from yourself
See me
I pray you
I beg you

Can't you feel my soul
Can't you see me
You can't
I knew it
You don't want to

Som syrenerna blommar

Som syrenerna blommar
Lila
Blåser i vinden
Fram och tillbaka

Löven fladdrar lite hit och dit
Lungnar sig plötsligt
Stilla
Vackert

Står utanför mitt fönster
Hindrar ljuset
Tycker om dem i alla fall
Ståtliga